mummel i min bakgrund

jag hör röster och dylikt utanför min normala uppfattning av situationen.

jag vet inte vad dom gör, vad dom äter eller  vad dom pratar dom, ,
men jag har mina aningar som kanske, kanske faktiskt är sanna.

nu är det lördag, men inte gör det någon större skillnad faktiskt.
det enda som kanske är lite annorlunda, är att jag är hemma och
till största delen nykter. det känns bra.

Nathalie håller på och packar ihop sina saker och ska iväg till sin pojk och sova inatt.
Jag förblir ensam här i tystnaden , men tänker dränka mina tankar med melissa Horns
ljuva stämma... kanske skölja bort ytterligare några rader med vinet som står framför mig 
och inte vill något annat än att rinna nedför min strupe.

slutligen ska jag lyda mitt ego och falla in i någon sorts dvala medan sex and the city flimmrar i bakgrunden.

det är ganska fridfullt att vara ensam. ta till sig tankarna istället för att skjuta bort dem, tänka dem, bearbeta dem, och sedan konversera med sig själv tills allt faller på plats.

jag känner mig oerhört djup i skrivandets stund.
näst intill skrämmande.

Jag borde diska. eller iaf gå upp och stänga av kranen. 
det är fruktansvärt enerverande att höra ljudet av rinnande vatten någonstans långt borta.
man blir liksom kissenödig och irriterad.


Shoot baby!

Comments:

Name:
Remember me?

E-mail: (will not be published)

URL/Blog address:

Comment:

Trackback
RSS 2.0