☮

Jag känner mig så.
Som en Zombie.
Vaknar.
jobbar.
Länge.
Somnar.
Vaknar ,
Jobbar...

Och medans min kropp cirkulerar i ett apatiskt mönster,
Så är min hjärna någon annan stans.
Någonstans långt, långt bortom ordrar, packlådor, skateboards och lagerlokaler.

Hur skulle man annars uthärda en vardag utan att blicka frammåt?

Det är hoppet som håller en vid liv.
Tro, hopp och kanske någon slags kärlek som finns där bortom medvetandet.